Bröllop nummer två är inte i Tokyo utan i Hong Kong.
Min kinesiske vän X ska gifta sig. Hans highschool sweetheart och tillika blivande fru bor i Hong Kong, där även bröllopet är planerat att hållas.
Jag gläds av att få ta emot en äkta kinesisk bröllopsinbjudan i vackert rött kuvert. Inuti kuvertet finns förutom inbjudningskort en karta till festlokalen, som till min förvåning visar sig vara tvärs över gatan från hotellet jag bodde på när jag var i Hong Kong 2005, samt ytterligare ett mindre kuvert. Det lilla kuvertet är kvadratiskt, i rött papper och med ett kinesiskt tecken på, i guldfärg. Inuti finner jag en tio Hong Kong dollar-sedel och inget annat.
Jag grubblar över syftet med sedeln. Ska den användas till att köpa något till brudparet? Eller ska jag ge tillbaka sedeln under någon högtidlig intrikat procedur? Är det taxipengar? Cigarrpengar? Jag har fortfarande inte luskat ut detta helt och hållet men det verkar som att det kort och gott är "lucky money" - ett kinesiskt fenomen som verkar vara baserat ut på att:
* Det är gött med cash. Punkt.
Tja, who can argue with that? Det behöver inte vara svårare än så.
Flygbiljett bokas. Hotell reserveras. Väder kollas. I December erbjuder Hong Kong dagtid en temperatur på sisådär 20 grader. (Plus!)
Present... ja vad köper man med sig i present till ett kinesiskt bröllop egentligen? Jag kollar med en annan kinesisk vän. Hon svarar "pengar" och berättar senare med ett skratt att hon googlat om just Hong Kong och läst att det händer att blivande brudpar där säger sig föredra checkar framför kontanter för att bli av med risken att få falska sedlar i present (!).
Jag tar också reda på vad som är en lämplig mängd pengar att ge bort. Det är bra att ge pengar i en valör som har en bra klang i kinesisk numerologi. Åttahundraåttioåtta Hong Kong-dollar till exempel är bra. Så även niohundranittionio. Fyrahundrafyrtiofyra däremot, det vore mycket mycket dåligt. Ordet fyra påminner kineserna om döden och är därför ett mycket dåligt tal. Det tänker jag förstås inte ge bort.
På egen hand googlar jag lite mer fakta om hur kinesiska bröllop går till och får bland annat reda på följande fakta: (tack, ChinaBridal.com!)
* At the proposal meeting, the groom's family will present the bride with an alive goose. The bride's family should not kill the goose and eat it because the goose represents the groom. If the goose is quiet when it is turned over to the bride's family, it indicates that the groom has good personality. Otherwise, it indicates the groom is quick-tampered. The bride's family should leave the goose to a pond where it will grow by itself.
(Det här hade jag ju gladeligen betalat ytterligare 888 Hong Kong-dollar för att få vara med om! Det låter hur spännande som helst.)
* Pregnant women and people whose family member just passed away should not participate in the wedding ceremony, nor to touch the newlyweds' clothing or anything in the new home.
(Borde inte utgöra något problem för mig.)
Innan avfärd får jag två uppdrag av min vän som ska gifta sig. Uppdrag som han vill att jag ska utföra under bröllopsdagen på plats i Hong Kong. Uppdragen är:
1. Jag ska fotografera mycket.
2. Jag ska hjälpa till att kidnappa hustrun.
Det hela låter mer och mer spännande och exotiskt.
Jag försäkrar mig om att jag inte är gravid, tänker på gåsen och packar resväskan med kostym och ett rött kuvert innehållandes exakt åttahundraåttioåtta Hong Kong-dollar, och sätter mig på flyget.
