Nu har det hänt igen. Jag viftar till mig en taxi på väg hem i natten när tågen slutat gå. Hoppar in i baksätet och säger tydligt namnet på stationen som jag vill hoppa av vid. Taxichauffören nickar igenkännande och upprepar glatt namnet på stationen. Jajamensan, detta ställe känner vi båda till, det är klart och tydligt.
Men sen börjar det. Fyra minuter senare, tio meter framför en korsning, ger liksom taxichauffören upp, bromsar in lite lätt (till 50), slår ut med armarna i en gest som säger typ "oj nu har jag verkligen inte den blekaste aning om var vi är", vänder sig halvt mot mig i baksätet och frågar uppgivet, vilket håll ska vi ta? Vänster eller höger? Eller kanske rakt fram? Bakåt?
Well, ärligt talat, hur fasen ska jag veta det? Det är du som varit taxichaufför i denna stan i 30 år, det är du som sagt att du vet vart jag ska och det är du som har en maddafakkin elva-tums GPS-display som visar exakt var vi är. Men visst, sätt du dig där bak och koppla av så hoppar jag in bakom ratten istället och kör taxihelvetet själv på måfå i Tokyos nattmörker.
onsdag 24 februari 2010
tisdag 23 februari 2010
Smooch Goldmember
ゴールドメンバーの皆さまへ、
(English text follows)
いつもSmoochにご利用いただきありがとうございます。
今日は新しいゴールドメンバープログラムスタートのお知らせです。
毎日のエナジーチャージをもっとお楽しみ頂ける特典をご用意しました!
1.レギュラーブースターをお買い上げ1杯ごとに無料トッピング!
2.お誕生日の気分を上げるバースディ・スムーチをプレゼント!
3.毎月のスペシャルオファーをゴールドメンバーの皆さまにご用意(プロモーションの詳細はSmooch HPで)!
4.火曜日はダブルポイントをプレゼント!
5.テイスティング・デー:毎月最終金曜日はゴールドメンバーの皆様だけに次の季節のスムーチを50%offでご紹介。あなたのフィードバックを次のスムーチへ!今月のテイスティングは26日です!
現在進行中のプロモーションについては、HPでご確認下さい。
http://www.smooch.co.jp/community/gold-members
新しいプログラムが皆さまの心と体をますますリフレッシュしますように!
「こんなアイディアはどうかな。」
皆さまのご意見もお待ちしております。hello@smooch.co.jp
Happy Smooch、Smooch team 一同
Dear Gold Member,
Thank you for your support of Smooch! We are happy to tell you that we have strengthened our Gold Member programme and made the benefits more exclusive and attractive than before.
Our Gold Member benefits now include:
1. A complimentary booster (regular), for every smooch you purchase
2. A free smooch on your birthday to get you in the mood!
3. A special offer every month exclusive to Gold Members (details of our monthly promotions are on our website)
4. Double Points day for Gold Members every Tuesday!
5. Tasting Club for Gold Members. On the last Friday of every month, Gold Members can taste our next month’s seasonal for 50% off and give us valuable feedback. This month’s tasting is on 25th February!
For more details on our current promotions for Gold Members, please check our website regularly
http://www.smooch.co.jp/community/gold-members
We hope you enjoy our new benefits programme. If you have any ideas, please let us know! hello@smooch.co.jp
Thanks again, The Smooch Team
Hum and cheese
Jag näns inte stå och flina och fota felstavade skyltar inne i mitt favoritbageri som jag besöker varje vardagsmorgon, så ni får hålla till godo utan bild, men iallafall: en grej som säljs där är just "Hum and cheese"-mackor.
Om jag nån gång startar ett dåligt acapellaband ska det heta Hum and cheese.
Om jag nån gång startar ett dåligt acapellaband ska det heta Hum and cheese.
måndag 22 februari 2010
Konstutställning med M
Storm trooper
Glockenspiel Hero
Finns det något bättre än att glida omkring i feta musikaffärer utan någon tid att passa? Ja okej det gör det men det är iallafall jävligt kul.
J testar nån gitarrsyntmojäng som kräker ur sig marimba och klockspel i A:s stackars öron.
Minns inte om lurarna är kvickt på väg på, eller kvickt på väg av, på bilden.
tisdag 16 februari 2010
More T´n´A
Trick or treat?
Handen på hjärtat, om du stod i en butik vid vad du trodde var godishyllan, och du var sötsugen, hade du då inte kunnat stoppa ner den här påsen i varukorgen?
Gick och handlade mikromat i affären intill jobbet och fick med mig den här påsen. Lommade tillbaks till kontoret, åt upp min spaghetti-kvällsmat och hann trycka i mig exakt fyra sådana här tabletter innan ett ganska skapligt magknip satte igång. Vände mig, krökt som en banan och förmodligen grön i huvet, till kollegan I intill och frågade om han mot förmodan ville provsmaka. Nej det ville han inte, det där är ju allergimedicin.
Och by the way, med magknipet i tanke, är det nu så att jag är allergisk mot allergimedicin? Fakk.
Gick och handlade mikromat i affären intill jobbet och fick med mig den här påsen. Lommade tillbaks till kontoret, åt upp min spaghetti-kvällsmat och hann trycka i mig exakt fyra sådana här tabletter innan ett ganska skapligt magknip satte igång. Vände mig, krökt som en banan och förmodligen grön i huvet, till kollegan I intill och frågade om han mot förmodan ville provsmaka. Nej det ville han inte, det där är ju allergimedicin.
Och by the way, med magknipet i tanke, är det nu så att jag är allergisk mot allergimedicin? Fakk.
Maid café
Pling! Jag får ett meddelande i telefonen från K som jobbar i butik i Daikanyama. Vill jag hänga med honom och två tjejer på maid café? Svar ja.
Maid café är ett skumt fenomen som förmodligen bara finns i Japan. Gå på kafé och bli serverad och bortskämd av tjejer utspökade i kostymer i någon mysko crossover mellan stilarna french maid, lolita och goth, är idén.
I stadsdelen Akihabara kryllar det av den här typen av kaféer och man behöver inte gå många meter mellan tjejerna som står i gatukorsningarna och delar ut flyers till alla förbipasserande män. För det är mestadels vuxna män som besöker dessa anrättningar.
När man får det beskrivet för sig så här så är det lätt att få intrycket att det ska vara lite dirty eller sexigt. Det vet jag nu att det inte är. Inte för mig iallafall. Känslan är snarare som jag tänker mig att det är att vara påtänd på barnkalas.
Vi får först sitta i ett rum och vänta på att det ska bli platser lediga. En man i kostym delar ut instruktioner till oss där det tydligt står att man inte får varken fotografera eller röra servitriserna. Eller rättare sagt det går bra att bli fotograferad med en servitris, bara man betalar för sig. När vi så småningom kommer in så får vi slå oss ner i två låga plastsoffor på golvet med ett lågt bord emellan.
Vår servitris hoppar fram som gubben (gumman?) i lådan, i en två nummer för stor maid-outfit som får henne att se ut som en blandning av en tjock städare, ett förvuxet barn, en sagofigur, och en mattant i en skolbespisning från femtiotalet. (Tjejen är i 20-25-årsåldern skulle jag tro.) På väggarna är vita och rosa ballonger upphängda. Servitrisen sätter sig som en groda pladask på golvet, tilltalar oss på superartig japanska fast med en förställd barnslig röst, och presenterar i långa ordalag kafémenyn som utgörs av bakverk, kaffe, te och drinkar.
Bakverken skulle sitta som en smäck på barnkalas för sexåringar. Jag beställer in en Mr Bear chokladkaka, som ser ut som en björnformad chokladsockerkaka med en klick sylt på. Till det en super-original-maid-café-drink att skölja ner björnen med. För drinkbeställningen frågar servitrisen vilken min favoritfärg är och jag väljer rosa. Jag får sedan välja min typ av personlighet. ("High tension".) De andra i sällskapet beställer in glass och kaffe och servitrisen studsar iväg.
En stund senare kommer grejerna in. Min drink finns än så länge i en shaker, som servitrisen skakar intill bordet medan vi tillsammans, hon och jag, tydligen ska sjunga en drink-skakar-sång. Servitrisen sjunger en snutt, och jag ska härma, sen sjunger hon en snutt till, och så vidare. Efter en applåd hälls sedan drinken upp i högt glas. Den är mycket rosa.
Sedan ska vi på något sätt välsigna bordet. Servitrisen ber oss alla göra likadant som henne, och hon säger något som jag inte begriper fast jag härmar så gott jag kan, och så ska vi alla forma händerna som hjärtan och liksom zooma in dessa hjärtan över bordet, och att döma av den förtjusta servitrisen verkar det som att det blivit riktigt trevligt och lyckat. Sedan klappar hon lyckligt händerna och lämnar oss att förbryllade och skrattande börja fika.
En kollega på jobbet har tidigare berättat lite om maid café och förklarat att om man betalar extra kan man få spela sällskapsspel med en servitris, eller få servitrisen att skriva ens namn i ketchup på en tallrik. Jag lämnar detta därhän och nöjer mig med att mumsa på Mr Bear och ha roligt med K och tjejerna i vårt sällskap. Om alla är ärliga så är det här första gången för oss alla som vi besöker ett sådant här kafé.
Då var det här gjort. Nästa gång vill jag gå på tsundere kafé. Där ska servitriserna tydligen behandla en som skit.
Maid café är ett skumt fenomen som förmodligen bara finns i Japan. Gå på kafé och bli serverad och bortskämd av tjejer utspökade i kostymer i någon mysko crossover mellan stilarna french maid, lolita och goth, är idén.
I stadsdelen Akihabara kryllar det av den här typen av kaféer och man behöver inte gå många meter mellan tjejerna som står i gatukorsningarna och delar ut flyers till alla förbipasserande män. För det är mestadels vuxna män som besöker dessa anrättningar.
När man får det beskrivet för sig så här så är det lätt att få intrycket att det ska vara lite dirty eller sexigt. Det vet jag nu att det inte är. Inte för mig iallafall. Känslan är snarare som jag tänker mig att det är att vara påtänd på barnkalas.
Vi får först sitta i ett rum och vänta på att det ska bli platser lediga. En man i kostym delar ut instruktioner till oss där det tydligt står att man inte får varken fotografera eller röra servitriserna. Eller rättare sagt det går bra att bli fotograferad med en servitris, bara man betalar för sig. När vi så småningom kommer in så får vi slå oss ner i två låga plastsoffor på golvet med ett lågt bord emellan.
Vår servitris hoppar fram som gubben (gumman?) i lådan, i en två nummer för stor maid-outfit som får henne att se ut som en blandning av en tjock städare, ett förvuxet barn, en sagofigur, och en mattant i en skolbespisning från femtiotalet. (Tjejen är i 20-25-årsåldern skulle jag tro.) På väggarna är vita och rosa ballonger upphängda. Servitrisen sätter sig som en groda pladask på golvet, tilltalar oss på superartig japanska fast med en förställd barnslig röst, och presenterar i långa ordalag kafémenyn som utgörs av bakverk, kaffe, te och drinkar.
Bakverken skulle sitta som en smäck på barnkalas för sexåringar. Jag beställer in en Mr Bear chokladkaka, som ser ut som en björnformad chokladsockerkaka med en klick sylt på. Till det en super-original-maid-café-drink att skölja ner björnen med. För drinkbeställningen frågar servitrisen vilken min favoritfärg är och jag väljer rosa. Jag får sedan välja min typ av personlighet. ("High tension".) De andra i sällskapet beställer in glass och kaffe och servitrisen studsar iväg.
En stund senare kommer grejerna in. Min drink finns än så länge i en shaker, som servitrisen skakar intill bordet medan vi tillsammans, hon och jag, tydligen ska sjunga en drink-skakar-sång. Servitrisen sjunger en snutt, och jag ska härma, sen sjunger hon en snutt till, och så vidare. Efter en applåd hälls sedan drinken upp i högt glas. Den är mycket rosa.
Sedan ska vi på något sätt välsigna bordet. Servitrisen ber oss alla göra likadant som henne, och hon säger något som jag inte begriper fast jag härmar så gott jag kan, och så ska vi alla forma händerna som hjärtan och liksom zooma in dessa hjärtan över bordet, och att döma av den förtjusta servitrisen verkar det som att det blivit riktigt trevligt och lyckat. Sedan klappar hon lyckligt händerna och lämnar oss att förbryllade och skrattande börja fika.
En kollega på jobbet har tidigare berättat lite om maid café och förklarat att om man betalar extra kan man få spela sällskapsspel med en servitris, eller få servitrisen att skriva ens namn i ketchup på en tallrik. Jag lämnar detta därhän och nöjer mig med att mumsa på Mr Bear och ha roligt med K och tjejerna i vårt sällskap. Om alla är ärliga så är det här första gången för oss alla som vi besöker ett sådant här kafé.
Då var det här gjort. Nästa gång vill jag gå på tsundere kafé. Där ska servitriserna tydligen behandla en som skit.
söndag 7 februari 2010
tisdag 2 februari 2010
Ja se det snöar!
Gick på lunchpromenad med S, som stack näsan i vädret, drog in doften av jag vet inte vad och sa "det kommer snöa ikväll". Och mycket riktigt, på hemvägen långt senare fann jag mig i en smärre snöstorm. Skrattande. Hade inte sett snö på två år och nu var plötsligt gator och träd täckta med ett tio centimeters vackert vitt täcke och luften full av flingor.
Någon timme tidigare fick jag även nöjet att läsa följande varningsmail på jobbet. (Jag älskar sådana här instruktioner som känns som riktade till barn eller gravt förståndshandikappade.)
Prevention of Accidents Involving Falling while Commuting or Going Out due to Snowfall
Thank you for your persistent cooperation in everyday safe and health activities. According to weather reports, it is expected to snow from this evening (Feb 1) until early tomorrow morning.Please take care of the following points when commuting or going out.
■ Places believed to be dangerous (slippery)
• Areas with a normally unnoticeable slope such as intersections and the boundaries between footpaths and pedestrian crossings.
• Lines on pedestrian crossings and manhole covers
• Tiled underground areas and store entrances
■ How to walk safely
• Walk with smaller strides than usual
• Bend your knees a little and lean forward slightly as you walk
• Lower your center of gravity and walk with the entire surface of your shoes in contact with the ground
• Take care when starting to walk or changing speed because falls often occur at such times
■ Other
• Have time to spare when going somewhere
• Avoid distracting behavior such as using a mobile phone while walking
• Do not use an umbrella in a way that hinders walking
• Wear shoes that are not susceptible to slipping
Skönt att någon berättar för en hur man ska gå.
Om man är van att i vuxen ålder bli pumpad med så här mycket varningar och instruktioner om hur man överlever vardagssituationer måste det kännas riktigt tokspännande (eller helt jävla dödsläskigt) att lämna sin skyddade ö och åka utomlands för första gången.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)