Bonsai

Sugrörskonst

En tavla av verkligheten

Hamarikyu

Odaiba lights

Panorama

Asakusa när det är mörkt

300

Trehundra.

Så många kanji måste jag lära mig inför japanskaprovet som går av stapeln i mitten av december och som jag i något självutplånande syfte nyss registrerat mig till av fri vilja.

Kanji är alltså de symboliska skrivtecknen som ärvts från Kina.

Det finns tusentals tecken så ringa trehundra av dessa borde väl inte vara omöjligt att lära sig, kan man tycka.

Å andra sidan har varje kanij ofta flera betydelser. Ibland helt olika.

Ibland kan man se logiken bakom ett teckens uppkomst. Att siffran ett tecknas som ett vågrätt streck och att ett träd tecknas som, ja ungefär ett träd faktiskt, kan jag köpa. Att en get och öppet hav tecknas nästan identiskt är lite mer svårsmält. Ibland tror jag att någon hittat på vissa tecken med ont uppsåt.

Varje kanji har också minst ett japanskt och ett kinesiskt uttal som man behöver veta för att kunna uttala det i olika kontexter.

Förutom att man memorerat betydelserna av ett tecken behöver man dessutom veta de japanska orden (glosorna) som kanjit är förknippat med.

Om man parar ihop ett kanji med ett annat får man ett nytt ord, som man även det behöver lära sig. Ibland har detta ordet inget skenbart samband med det ensamstående kanjit. Alls.

Få se, vad är nu kanjit för "jag behöver en burk huvudvärkstabletter"...