Jag tycker själv att jag är en liberal toabesökare. Det är för mig helt naturligt och acceptabelt att det förekommer ljud på toa. Ljud som inte brukar höras på så många andra ställen. Det är okej. Man får skilja på toa och, jag vet inte, bibliotek. Trots detta finns det ändå gränser för vilka uttryck ens besök får ta sig tycker jag. Därför vill jag här en gång för alla göra upp med följande personer från jobbtoan på sjunde våningen:
Viskaren
Du som sitter i ett bås jämte mitt. Och viskar. Vad vill du? Vad säger du? Och till vem? Och på vilket språk? Det framgår inte. Berättar du hemligheter? Har du en diktafon? Har du besök? Eller pratar du telefon? (Usch, det ska man verkligen inte göra när man sitter på toa.)
Viskaren, sluta viska!
Kliaren
Du som sitter i ett bås jämte mitt. Och... kliar...? ...länge, länge. Vad är det du kliar på? Nej förresten, berätta inte det. Jag vill inte veta. Bara sluta klia. Eller vad fan du nu gör. För guds skull.
Raparen
Du som sitter i ett bås jämte mitt. Och rapar. Oupphörligen. Forcerat. Så att dörren skallrar. Vad är det för fel på dig? Av ljudet att döma sitter du med en tryckluftsslang i halsen som fyller din kropp med mer luft än en hoppborg med plats för 14 barn. Luft som måste ut till varje pris. Om och om igen.
Raparen, ut med slangen! Och sluta rapa!
2 kommentarer:
Ja skrattade högt när jag läste. Jag var inte på toa när jag läste. Skrattaren, sluta skratta!
Gå på tjejtoan istället, vi har låtsasspolljudsgeneratorer, och på 7nde har dom en vacker orkide också. Viskaren, raparen och kliaren har aldrig setts till där.
Perfekt, vi ses!
Skicka en kommentar